Vilka källor kan vi lita på?

✅ Vilka källor kan vi (oftast) lita på?

1. Faktagranskande och oberoende medier

📌 Exempel:

• SVT, Sveriges Radio, BBC, YLE
  
  

• DN, TT, Reuters, AP
  
  

Dessa har redaktionella principer, publicistiskt ansvar och granskas av andra journalister. De gör ofta en tydlig åtskillnad mellan nyhet, analys och åsikt.

2. Officiella myndigheter

📌 Exempel:

• SCB (Statistiska centralbyrån)
  
  

• Folkhälsomyndigheten
  
  

• Skolverket, Naturvårdsverket, EU:s webbplatser
  
  

Dessa källor ger data, lagar och riktlinjer med ansvar att vara sakliga, uppdaterade och tillgängliga.

3. Universitet och forskningsinstitut

📌 Exempel:

• Karolinska Institutet, Chalmers, Lunds universitet
  
  

• Naturvetarna, AI Sweden, FOI, Vetenskapsrådet
  
  

De har ofta peer review-granskad kunskap och hänvisar till metoder, källor och sammanhang. Men tänk på att även forskare kan ha olika tolkningar.

4. Faktagranskningstjänster

📌 Exempel:

• Källkritikbyrån
  
  

• Metafact, Snopes, Faktiskt.se
  
  

De granskar spridda påståenden (särskilt på nätet) och ger tydlig förklaring om vad som är sant, falskt eller osäkert.

🟡 Vad ska vi vara försiktiga med?

• Bloggar, poddar, YouTube-kanaler utan tydlig redaktionell ansvarig
  
  

• AI-genererat innehåll utan källor
  
  

• Sidor som inte anger datum, författare eller kontaktuppgifter
  
  

• Svar från chatt-AI (som mig!) – om vi inte dubbelkollar i andra källor
  
  

💬 Tänk på: AI låter ofta säker – även när den har fel. Lita inte blint på AI-svar, oavsett hur välformulerade de är.

🧠 Tre källkritiska frågor att alltid ställa:

1. Vem står bakom informationen? – privatperson, företag, myndighet, AI?
   
   

2. Varför är detta publicerat? – för att informera, sälja, påverka?
   
   

3. När publicerades det? – är det aktuellt, gammalt eller utdaterat?
   
   

🎓 Vill du lära dig mer?

På forsaai.se/kallkritik (eller via filmerna på forsaai.se/filmer) kan du hitta material om:

• AI och källkritik
  
  

• Hur man granskar digitala källor
  
  

• Att lära unga navigera informationsflödet
  
  

Vill du att jag sätter ihop en checklista för elever eller deltagare i en studiecirkel?
Eller ett quiz med exempel på pålitliga och opålitliga källor? Jag hjälper gärna!

Du sade:

ja checklista

Assistent ForsaAI sade:

Toppen! Här kommer en pedagogisk checklista för källkritik – perfekt att använda i undervisning, studiecirklar, gruppdiskussioner eller som affisch i klassrum och bibliotek.

✅ Checklista: Kan jag lita på den här källan?

Ställ dessa frågor varje gång du möter ny information – oavsett om den kommer från en webbplats, ett AI-verktyg, sociala medier eller en video:

1. 🧍‍♂️ Vem står bakom informationen?

• Finns det namn på författare, organisation eller utgivare?
  
  

• Är det en känd och trovärdig avsändare (myndighet, tidning, universitet)?
  
  

• Går det att kontakta källan?
  
  

2. 🎯 Vad är syftet med innehållet?

• Vill källan informera, påverka, sälja eller underhålla?
  
  

• Finns det åsikter eller värderingar som färgar innehållet?
  
  

• Verkar det finnas en dold agenda?
  
  

3. 🕰 När publicerades materialet?

• Finns ett datum?
  
  

• Är informationen fortfarande aktuell?
  
  

• Har något viktigt hänt sedan dess?
  
  

4. 📚 Finns det källor eller bevis?

• Har artikeln hänvisningar till forskning eller andra källor?
  
  

• Går det att kontrollera fakta någon annanstans?
  
  

• Har andra medier rapporterat samma sak?
  
  

5. 🤖 Är det skapat av AI – och i så fall, hur ska det användas?

• Svar från AI är inte alltid korrekta – dubbelkolla i andra källor!
  
  

• Fråga gärna AI: ”Var har du fått detta ifrån?”
  
  

• Använd AI som hjälpmedel – inte sanningskälla.
  
  

6. 🔍 Hur vet jag om jag blir lurad?

• Är rubriken sensationell eller provocerande?
  
  

• Känns bilden för dramatisk, perfekt eller konstig?
  
  

• Spelas det på rädsla, ilska eller starka känslor?
  
  

🧠 Kom ihåg:

Källkritik handlar inte om att lita på allt eller misstro allt – utan att tänka efter före.